|
Ghana 2010
2010-10-01 Efter att vi passerat Ghanas norra gräns mot Burkina Faso och kommit några mil söderut övernattar vi i staden Bolgatanga. Så fort vi kom över gränsen blev vägarna mycket bättre, det var t o m asfalt på väggrenen ibland.
2010-10-01 Trafiksäkerheten är ett speciellt kapitel. Bra vägar stimulerar till höga farter. Vi såg massor med bilar som hade krockat eller hade andra problem. Här har lastbilen kört på något. Det ligger grejer på vägen och då två bilar som kör ikapp kör förbi lastbilen så ligger det något på vägen och givetvis exploderar ett däck på en av bilarna. De står lite längre fram och funderar på vad de skall göra.
2010-10-01 Vi kör genom stora våtmarksområden och det var riktigt mycket vatten. Det var t o m svårt att hitta någon stans att stanna för lunch. Vi hittade dock detta härliga ställe intill vattnet/ termitstacken. Närheten till vattnet var lite speciellt, vi funderade på om det finns krokodiler eller ormar som kan störa friden. Det var med viss spänning som vi åt lunch och vid några tillfällen så for vi upp för att vi hörde något plaskande.
2010-10-01 Det var den här killen som plaskade. Han fiskade och var nöjd med fångsten och han sa att det fanns massor med fisk i vattnet. Han ville gärna visa upp dem och då han såg at vi gjorde mat ville han ge oss några fiskar. Just nu är det extra mycket fisk men under torrperioden så är det betydligt mindre. Flera av sorterna borrar in sig ner i bottenleran och de kommer inte fram förrän nästa regnperiod.
2010-10-01 Vägarna var mycket bättre än vad vi förväntat oss och helhetsintrycket av Ghana så här lång var mycket gott. Vi har med oss reservdäck för bakhjulet men det verkar inte slitas särskilt mycket och vi börjar misstänka att de håller bra mycket längre än planerat. Här har vi kört nästan 1000 mil på däcken och det är fortfarande mönster kvar. Vi bestämmer oss för att vänta med däcksbytet. Däcket är visserligen rätt tråkigt att släpa på men det stör egentligen inte så mycket.
2010-10-02 Vi övernattar i staden Tamale på en anläggning med starka band till katolska kyrkan. Det är inte varje natt som vi har kunnat parkerar i en kyrka.
2010-10-02 Några mil söder om staden Tamale svänger vi av huvudvägen för att ta oss 9 mil på grusväg till Ghanas stora turistattraktion, nationalparken Mole. På vägen dit stannar vi i en by för en stunds vila.
2010-10-02 Massor med underbara ungar ville känna på oss. Den här lilla tjejen var lite tveksam i början. Hon var riktigt söt och hon var sminkad i ansiktet med någon form av svart kräm/sot/kol.
2010-10-02 9 mil på rätt dålig grusväg tar tid så vi behöver äta. Vi hittar ett hål i djungeln och vi kör in för att få solskydd. Vi trodde att vi skulle bli ensamma men det tog bara några minuter innan det dök upp folk från ingenstans. De sa inte något utan de stod bara och titta på hur vi lagade vår mat. När vi var klara så frågade de om de kunde få vår a adresser och vi skrev som vanligt ner några slumpvis valda adresser på en papperslapp...
2010-10-02 Äntligen framme. Helt plötsligt är vägen i perfekt.
2010-10-03 Det hade regnat mycket den sista tiden men vi ville ändå ta oss ut i nationalparken men tyvärr erbjöds bara någon timmes promenad i närområdet. Vi hade spetsat in oss på att köra ut i djungeln med våra motorcyklar utan packning med en beväpnad vakt på bönpallen men tyvärr så fick vi beskedet att det inte var möjligt pga för stora vattenhinder. Vi kör tillbaka till hotellet och lägger oss i polen istället. Detta var riktigt surt i början men efter ett par öl så blev det bättre.
2010-10-03 Det gick många sådana här grisar vid hotellet som skötte gräsklippningen. Det fanns även gott om apor som också gick omkring på området. När vi låg i polen kunde vi se en hel del apor klängande i träden intill. Vi såg även andra större djur men det var på långt håll. Färggranna fåglar fanns det gott om.
2010-10-03 Två japaner som kört från Japan. Först med bil genom Ryssland och sedan genom Europa. I Spanien sålde de sin bil och köpt två motorcyklar istället, två riktigt små motorcyklar. De hade kört nästan samma vägar som vi och de hade sett oss i Burkina Faso. Det var oerhört artiga, så artiga som bara japaner kan vara. De skulle vidare genom Afrika precis som vi med den skillnaden att när de nått Sydafrika skulle de köra norrut i Östafrika för att sedan svänga något österut. Hur goa människor som helst, tyvärr kom de då vi skulle köra vidare så vi fick alldeles för lite tid tillsammans.
2010-10-04 På väg från Mole Nationalpark, vi valde att köra samma väg tillbaka och här har vi kommit till en av de två små städer som fanns utmed vägen. Egendomlig känsla att köra på grusväg och då man kom i stan så var det bra asfalt.
2010-10-04 Helt otroligt och imponerande att fordonen håller. Då vi gjord allt för att undvika hålor i vägen så kommer sådana här bussar i hög fart utan att bry sig om hålorna - det gällde att ha koll i backspegeln.
2010-10-04 Ute på huvudvägen igen och vägarna börjar bli sämre. Vi kör genom våtmarkområden och det är riktigt svårt att köra av vägen. Vi hittar till slut en grusväg där vi stannade för att göra mat. Att värma en soppa och äta bröd och få ordning på vätskebalansen är normalt en av dagens höjdpunkter.
2010-10-04 Stora fina vägar och tätbefolkade områden verkar inte vara en bra kombination. Trafiken var hysterisk och fullständigt livsfarlig. Här hade man samma avstånd oberoende på vilken hastighet man hade. Bussarna var värst, de fullständigt struntade i vår existens och pressade oss gärna av vägen om det behövdes för att komma fram.
2010-10-04 Det var lagom att övernatta i staden Kintampo. Då passade vi på att besöka områdets stora attraktion, vattenfallen. Det var gott om vatten i fallen, vattnet var visserligen grumligt men det var helt ok att bada.
2010-10-05 Staden Suyani och familjen J.Y. Nyamekye ”mainstore”. Vi passade på att besöka Karl-Axel dotter Fridas värdfamilj då hon var utbytesstudent för några år sedan. Vi frågar oss fram och det var många som visste var affären var. När vi kommer fram så blir vi efter ett tag lotsade hem till familjen.
2010-10-06 Skolan där Frida gått. J.Y. Nyamekye presenterade oss för rektorn och hon kom mycket väl ihåg Frida och blev mycket glad. Hon presenterade oss för flera av lärarna och såg sedan ut en lärare som guidade oss runt på skolan. Visningen varade i ca 2 timmar och det var riktigt stort och känslosamt att vara där och att äntligen få mer insikt hur Frida haft det. Nästan alla lärare visse vem Frida var och de ville veta vad hon gjorde nuförtiden.
2010-10-06 Fridas favoritlärare som blev mer än glad då han förstod att det var Fridas pappa som var på besök.
2010-10-06 Stadebild från Sunyani. Märklig känsla att tänka sig att dottern bott här…
2010-10-06 Hemma hos familjen Nyamekye. Vi stannade i två nätter och vi blev väldigt väl omhändertagna.
2010-10-07 Vägen mellan Sunyani och staden Kumasi var bra men trafiken var om möjligt ännu mer hysterisk. Efter Kumasi mot staden Accra var det betydligt sämre väg då man grävt upp miltals och trafiken fick kryssa mellan alla hål i den provisoriska vägen. Det såg ut som att man aldrig skulle bli klar. Varför i hela fridens namn gräver man upp så stora områden samtidigt?
2010-10-08 Vi kommer till staden Nkawkaw och det börjar småregna. Vi hamnar i en korning där det står en polis som undrar vart vi är på väg. Vi säger att vi har för avsikt att hitta ett hotell i stan. Han lämnar korsning och tar sin stora BMW-motorcykel och lotsar oss till ett helt ok hotell. Snacka om flyt J. Precis när vi var klara och kommit in kommer världens regn. Att varit ute på vägen då hade inte varit lätt. När det regnar så kommer kopiöst stora vatten mängder.
2010-10-11 I Accra ordnade vi med visum till Togo, Benin och till Nigeria. Vi träffade den här mannen (vitklädd) och han skjutsade oss till Togos ambassad. Tomgången var lite irriterande hög så han åker till en ”verkstad” och vi fick en inblick i hur bilverkstäderna utan några resurser går tillväga.
2010-10-19 Det var dubbelt så dyrt i Accra än övriga landet och minsta lilla guesthouse var svindyrt. Vi kollar runt och får klart för oss om vi går upp några snäpp så fick vi betydligt mer för pengarna. Vi skulle ju ändå stanna ett tag så varför inte ta lite semester J
2010-10-19 Coconut Gove Hotel var ett riktigt trevligt ställe och vi blev kompis med chefen och alla andra. Chefen var intresserad och han frågade nästan direkt om han inte kunde få ta foto av oss som han skulle använda i någon sorts reklam. Som gentjänst fick han ställa upp hela direktionen J
2010-10-19 Hotellet var verkligen hur fint som helst och vi var kändisar. Det pågick hela tiden olika aktiviteter och konferenser och vi blev behandlade med vördnad. När vi låg i polen så var det bara att vinka och ölen blev serverad vid poolkanten. Vid ett tillfälle så var det salsakväll och Accras fina folk med pengar kom och dansade runt poolkanten. Det var verkligen en upplevelse att se alla dessa människor som dansande och hade kul. Förutom salsa så var det också ”catwalk” vid poolkanten och så utsåg man kvällens bästa salsapar.
2010-10-19 Vi har fått våra visum och vi åker vidare efter 18 dagar i Ghana. Vi planerade att övernatta en gång ytterligare innan gränsen till Togo. Vi hade spanat in ett hotell via Google Earth och det var osannolikt fint. Här hade man byggt en stor fin resort och det var hur fint som helst. Det var helt myggfritt på området och det så den här killen till. Med en bensindriven besprutningsapparat gick han runt i omgivningarna och tog död insekter. Han arbetade helt utan skydd och man kan undra om han verkligen visste att det finns hälsorisker.
2010-10-19 Anläggningen var hur festlig och vi trivdes hur bra som helst. Vi bor i ett hus alldeles intill Volta River där det skulle finnas flodhästar. Rolf valde hellre att posera på en betydligt ofarligare variant än de som kanske fanns i floden.
2010-10-20 Det kändes som att det var någon med gott om pengar som finansierat anläggningen men som sedan lämnat över den till lokala förmågor. Att få frukost var ett äventyr och proceduren och tidpunkten var olika varje dag enligt ett par från Holland som var där och drev någon form av växtförädling.
2010-10-20 Det är enorma mängder vatten som flyter i Volta River. Där kom även öar i alla möjliga storlekar flytande förbi.
2010-10-20 Vi tar oss vidare österut och har här stannat för en paus i en by. Vi hälsades välkoman och efter ett tag så sa en av killarna att de måste gå för att de skulle hämta korna. Vi trodde det var några få kor men det var hundratals.
2010-10-20 Den mellersta delen av Ghana bestod av stora områden våtmark. Att det även var våtmarker i södra delen blev vi förvånade över. Bara några mil kvar till Togo. |
