|
Trinidad och Tobago 2012 |
|
2012-07-04 En månads långa resa i Karibien började i Trinidad och Tobagos huvudstad Port of Spain. Landet har 1,3 miljoner invånare som ursprungligen kommer från Indien, Kina, Portugal, Syrien, England, Frankrike, Spanien och från den afrikanska kontinenten. Resultatet är ett multikulturellt samhälle med en kreativ kultur.
2012-07-04 En fantastiskt fin byggnad som är renoverad och användes som någon form av högre skola.
2012-07-04 Kokosnötter är riktigt gott att släcka törsten med . När man druckit upp det som gick att dricka så fick vi hjälp med att öppna nöten på riktigt. Ett par riktigt välplacerade hugg med macheten så var det bara att äta upp resten.
2012-07-04 Hamnområdet i Port of Spain.
2012-07-04 Till Port of Spain kommer jättestora och lyxiga kryssningsfartyg som lägger till här då det är säsong. Byggnaderna på bilden är riktigt fina och lyxiga så de passade väldigt bra att lägga till här någon dag.
2012-07-04 Då vi gick omkring i stan så passerade vi denna jättebyggnad. Då det var enormt varm och huset är klädd med plåt och hade dessutom stora glaspartier så reflekterade vi över att det måste gå åt enorma mängder energi att kyla anläggningen. Byggnaden såg mest ut att vara ett skrytbygge, användes som konferens- och sportanläggning.
2012-07-05 Mellan Port of Spain och staden San Fernando går dagliga bussar och färjor för att underlätta för pendlare. Transporterna är statligt subventionerade och väldigt fina. Vägen mellan städerna är hårt trafikerad och behöver avlastning.
2012-07-05 Gatubild från San Fernando.
2012-07-05 Traditionella fiskebåtar i San Fernandos hamn.
2012-07-05 Trinidad och Tobagos karneval äger rum i februari varje år och är vida känd I Karibien. I Port of Spain finns många ”mas camps” där fantasifulla, vackert dekorerade kostymer tillverkas för denna stora händelse. Om man vill bo i Port of Spain under karnevalen är det bäst att boka rum minst ett halvår i förväg.
2012-07-25 Flygplatsen i Trinidad besöktes många gånger under det månadslånga kringresandet i Karibien. Vi flög från Dominica och hoppades på att det skulle fungera med ”stand by” biljetter till Tobago. Vi fick biljetter direkt för 140 SEK (!!!). Det var lite för bråttom och vi var en hårsmån att ofrivilligt hamna i Barbados.
2012-07-26 Vi hamnade i Tobago fortare än vi hann med att fatta vad som hände. Då vi är på flygplatsen i Tobago och har noll plan så tog vi efter ett tag bussen till Bocco, en plats någon mil från flygplatsen.
2012-07-26 Tobago är Trinidadbornas egna turistparadis och just detta område var hårt exploaterat på ”inhemskt vis”. Då när vi kom så var det lugnet före stormen. Stormen skull komma till helgen och då var allt boende uppbokat i området.
2012-07-26 Vi bodde på ”Milles Iinn” och såhär såg det ut från ställets restaurang
2012-07-26 ”Milles Inn” sett utifrån bryggan. Stället var ganska enkelt men troligtvis så finns det en stor grupp inhemska turister som tyckte stället är bra. Vi kunde stanna ett par nätter, sedan var det fullt.
2012-07-26 Bocco är känt för de fina reven strax söder ut. Det ordnades båtturer ut dit på ett organiserat men enkelt sätt.
2012-07-26 Stranden var jättefin och solnedgången magisk. Här kunde man givetvis bada men man fick kämpa med ”sandlopper” som bet rätt bra. Det var också väldigt lätt att få med sig lopporna i klädena som i sin tur hamnade i sängarna. Kul… kul
2012-07-26 En anläggning av den märkligare sorten. Här håller man ”Get- och Krabbrace”. Hur det egentligen går till är en gåta för oss men seriöst är det minst sagt. Anläggningen är bara några år och i mycket välskött skick.
2012-07-28 En gata i staden Arima, en gata vilken som helst men här är säkerhetsläget svårbedömt. Vi tog det säkra före det osäkra och undvek att röra oss ute då det var mörkt. I korgen för vår bedömning lade vi det faktum att mordfrekvensen per capita är högst i världen, att två andra gäster suttit på en restaurang och sett ett rån på andra sidan gatan mitt på dagen, att Helena hörde ett samtal mellan två män i mataffären att det var en otrevlig syn imorse med alla liken på gatan. De som ägde guesthouset gav oss ”order” om att inte promenera utan att vi skulle ringa dem då vi behövde transport, de lånade oss en mobiltelefon för ändamålet och den servicen ingick i priset för rummet.
2012-07-28 Några mil norrut från staden Arima så tonar Trinidads bergskedja upp sig där det finns ett naturreservat, Asa Wright Centre. På väg upp är regnskogen djup och mycket fascinerande, branterna är enorma och på en hel del platser odlar man. Odlingarna är märkliga med tanke på att de fanns i sluttningar som är väl branta och att odlingen är ca 1,5 meter upp från marken. Det är i princip omöjligt för en vanlig dödlig att gå där men det är inte största problemet, det är ormarna som gärna finns i huvudhöjd. Att ormen som trivdes där är mycket giftig gör självklart inte saken bättre.
2012-07-28 Väl uppe vid naturcentret kunde vi avnjuta en fantastiskt god juice gjord av frukter som fanns lokalt ute i regnskogen.
2012-07-28 Då vi kom upp till centret så blev vi minst sagt imponerade av ett underbart trähus byggt i engelsk stil från tidigt 1900-tal. Och vilken balkong, och vilken utsikt. Ett paradis för naturälskare och särskilt fågelskådare.
2012-07-28 Huset är mycket välbevarat och välskött. Förutom själva huset och inredningen så imponerade även dekorationerna. Det var många vaser med blommor hämtade från djungeln utanför. Hela huset ingav en särskild stämning av ”plantagepatron” och han kunde lika gärna vara tillfälligt ute för att inspektera ägorna.
2012-07-28 I inträdet så ingick en guidad visning på 1,5 timme i närområdet. Vi fick en imponerande inblick hur komplicerad och känslig regnskogen och dess växt-och djurliv verkligen är. Lianerna här är häftiga och är en parasitväxt som tar näring från sina värdträd.
2012-07-28 Då vi är ute och går under den guidade visningen så börjar det självklart regna. Regnet var som vanligt riktigt tungt men det kom knappt något vatten ner till marken, växtligheten högre upp tog tillvara regnet. Efter några minuter var behovet mättat men vi hade tur och kom under ett välplacerat regnskydd.
2012.07-28 På den stora balkongen finns självklart en bar. ”The Bird Bar” är ett mycket passande namn för det verkligen vimlade av fåglar i området. Vår världsberömda och välkända exportvara ”Absolut vodka” har letat sig hela vägen hit – se flaskan i höjd med skylten.
2012.07-28 Vi får en känsla av att alla växter är i jätteformat. Man känner hela tiden igen massor med ”krukväxter” som vi har hemma.
2012-07-28 Vägen till Centret. I svängen rakt fram så har vi bambuträd.
2012-07-28 För den oinvigde så är detta en märklig syn, det finns krabbor högt uppe i bergen inne i regnskogen. Det skulle vara intressant att få veta hur djurlivet kommit till ön, har naturen utvecklat alla djur och växter eller har människan tagit dem till ön?
2012-07-28 I sluttningen ovanför huvudbyggnaden finns några mangårdsbyggnader. Anläggningen sköts idag som en botanisk trädgård med inslag av forskning. Det lite udda är att den botaniska trädgården verkligen är en integrerad del av regnskogen och någon gräns mellan regnskogen och trädgården kunde vi inte skönja.
2012-07-28 Då vi gick ner för en trappa så upptäckte vi den här liggande i trappan. Den verkade inte bry sig om oss men riktigt säkra var vi inte.
2012-07-28 Det här djuret ser nästan ut som en jätteråtta. Det visad sig lite då och då alldeles nedanför balkongen.
2012-07-28 Vi var i ett paradis för fågelskådare. Det finns 14 olika sorter Kolibri i området. Denna lilla varelse är normalt skygg men här kan man studera den på någon meters håll. Fågelns vingar har en frekvens på 140 slag i sekunden, detta innebär att vingarna försvinner för en vanlig kamera och för ögat. Något som också fascinerar är fågelns rörelsemönster, den står helt still i luften och den verkar ha ett perfekt gyro inbyggt. Det går åt så mycket energi att den måste nästan hela tiden få mat dagtid då den är aktiv. Nattetid gömmer den sig inne i något buskage.
2012-07-29 På väg upp till Grande Riviere från Arima. En intressant resa som vi fick till på så sätt att vårt guesthouse ordnade en bil till rimligt pris. Det var lördag och vi såg att det var något speciellt. I Trinidad har man instiftat ett eget ord i engelskan ”Lime”. Lite svåröversatt men innebär att man ”hänger med varandra”. Umgängeformen resulterar i en väldigt avslappad stämning med många skratt, bad, grillning och öl – veckans höjdpunkt för många familjer och folk i allmänhet. ”Limens” ”top off the line” är då man kör till flod där man umgås och har kul.
2012-07-29 Då vi kommer till Grand Riviere får vi snabbt kontakt med en person som vill visa oss sköldpaddebarn. Det visade sig sedermera att det var djurvänner som stod utanför det organiserade arbetet med att bevara dessa utrotningshotade djur. Volontärerna fick göra det som de ansåg vara rätt så länge de inte störde det ”riktiga” arbetet. De här sköldpaddorna har plockats upp av volontärerna som annars skulle blivit uppätna av andra djur. Det volontärerna inte accepterade var att man från forskningshåll inte tyckte det var ok att gripa in i naturens gång på detta sätt.
2012-07-29 En km lång strand som är världens mest besökta strand av ” leatherback sea turtle”. De stora och mäktiga sköldpaddorna kommer upp på natten och lägger ägg. Mycket fascinerande är att dessa djur också fanns på den tiden då dinosaurierna levde och att de simmar i världshaven och kan navigera tillbaks där de en gång föddes.
2012-07-29 I anslutning till stranden så finns självklart hotell. Hotellen har sett sina bästa dagar och priserna är enormt höga. Vi valde istället ett guesthouse några hundra meter från stranden till en bråkdel av priset. Ägarna som också drev stället var mycket välkomnande och vi trivdes väldigt bra. ”Gubben” körde med 100% rastastil, damen var pratglad och Helena fick med sig flera matlagningstips hem.
2012-07-30 Tidig morgon. Sköldpaddorna har varit uppe och lagt ägg i skydd av nattmörkret. De här gamfåglarna har kalas. Man räknar med att en av hundra små sköldpaddor överlever den lilla biten från stranden till någon skyddad plats ute i havet.
2012-07-30 En magisk känsla att veta att det finns 1000-tals sköldpaddeägg ca 60 cm ner i sanden och att det varje natt kläcks små urtidsdjur som skall leva i havet i över 100 år.
2012-07-30 Den här morgonpromenaden är ett minne för livet. En stark naturupplevelse som är svår att slå.
2012-07-30 En liten bit av ett sköldpaddeägg. Skalet är mjukt.
2012-07-30 Spår från nykläckta sköldpaddor. Under natten har det kläckts flera hundra som skall ta sig ner till vattnet utan att bli uppätna.
2012-07-30 Spår från en fullvuxen sköldpadda som tagit sig ner till vattnet efter att den lagt ägg.
2012-07-30 Då äggen kläcks så ser de ut såhär.
2012-07-30 Då vi promenerade så fick vi syn på den här. Pga att den här individen inte lyckats komma ner i vattnet under den mörka tiden så är den dödsdömd. Blir den inte uppäten av någon fågel eller hund så blir den uppäten av någon fisk. Dessutom är den utmattad i sina försök att ta sig ner till stranden och det fungerar inte då den måste parera för havets rörelser och olika faror.
2012-07-30 Den här delen av stranden är opåverkad av den ”katastrof” som nyligen hänt.
2012-07-30 Den här delen av stranden är nyligen drabbad av dubbel olycka. Pga långvariga kraftiga regn så blev sköldpaddestranden översvämmad och därmed en dödsfälla för skökdpaddeäggen. Något måste göras och då beställde man ett entreprenadjobb för att rädda stranden. Maskinförarna hade inte fått tillräckliga instruktioner och det skrevs i tidningar världen över att det hade varit en massaker. Se palmträdens rötter till höger.
2012-07-30 En del av den lösning man gjort för att rädda stranden. De som jobbade där och skötte om och bevakade stranden menade på att det inte alls skett någon skada pga maskinerna. Det märktes dock att detta var jobbigt att prata om.
2012-07-30 En natursen av högsta mått denna tidiga morgon på en världskänd sköldpaddestrand J som etsat sig fast i minnet för gott.
2012-07-30 Husen i Grand Riviere är för det mesta ganska grå och saknade färg, dock inte detta hus som verkligen sticker ut.
2012-07-31 ”Steeldrums”-orkester i Arima. Då vi var i Saint Lucia fick vi av en slump syn på en stor ”oljefatsorkester” som alstrade ett ljud så att man kunde bara gapa. Det är ofattbart att det går att alstra ett sådant välljud med så enkla medel. Då man hör detta live så reser sig håren av välmående. Här ett band som tränar en vanlig kväll i Arima. Detta sätt att spela lär ha uppkommit i Trinidad och här lever traditionen med ett band i varje kvarter. Just här var ljudet för högt för att bli njutbart, mycket för högt. I denna miljö fanns små barn och t o m spädbarn. |
